http://inspiredbydave.blogspot.se/search/label/Om%20mig

söndag 26 augusti 2012

Styr du sockret...eller styr sockret Dig??


Denna artikel hittade jag när jag surfade runt och läste om just socker. Den ger oss en tydligare bild hur vi lätt kan bli faktiskt "slaviska" inför ämnet och jag förstår att människor faller för denna "drog". Jag råder Er att läsa denna, den är mycket värd de 5-10 minuterna det kan ta...

 

Sockerberoende – Finns det?
På Paulúns Näringscenter möter vi ofta människor som har problem med sitt intag av socker och har svårt att minska intaget för att förbättra hälsan. Men hur är det egentligen med socker, kan man bli beroende? Vi tittar närmare på detta omdebatterade ämne.




Kan man bli beroende av socker?

Sockerdebatten har varit livlig de senaste åren och många vittnar om den starka dragningskraft socker kan innebära. För vissa är driften att konsumera socker så stark att de har svårt att kontrollera sitt intag. Det har lett till att många idag liknar denna överdrivna konsumtion vid beroendet till olika former av droger. Frågan är då, kan man bli beroende av socker?


Flera frågor

Svaret på den frågan har flera delar beroende på hur vi väljer att se på termen ”beroende”. Beroende kan dels klassas utifrån ett beteendeperspektiv, alltså, beter sig en ”sockerberoende” person på ett sätt som vi klassar som ett beroendebeteende? Ett annat sätt att se på beroende är ur ett fysiologiskt perspektiv. Hur svarar kroppen på stor sockerkonsumtion, aktiveras belöningssystem på liknande sätt som vid konsumtion av andra droger? Får ‘sockerberoende’ personer abstinenssymtom om de inte får tillgång till socker?


Att definiera beroende

Olika typer av sjukliga beteendemönster har fått ett internationellt klassificeringssystem kallat DSM IV, där även kriterier för beroende ingår som en del.
Beroende (enligt DSM IV)
Minst 3 av följande situationer ska gälla under en och samma
12-månadersperiod för att diagnosen Beroende ska slås fast:
1. Det sker en tillvänjning (toleransutveckling), med antingen behov
av en påtagligt ökande mängd för att få effekt eller minskad effekt
vid ett fortsatt bruk.
2. Det uppstår typiska abstinenssymtom eller att bruket fortsätter för
att undvika sådana symtom.
3. Drogen används i större mängd eller under längre tid än man tänkt
sig från början.
4. Man har ständigt en önskan att minska intaget.
5. Drogbruket ägnas mycket tid.
6. Drogbruket påverkar viktiga sociala aktiviteter.
7. Drogbruket fortsätter trots kunskap om skadeeffekterna.
Även om denna definition är ganska allmän så tror jag att många
människor utan problem skulle kunna sätta in sitt användande av socker
på flera av punkterna.
Finns det människor som äter mer socker än de hade tänkt sig/önskar att de gjorde?
Finns det människor som aktivt vill sänka sitt intag av socker utan att lyckas?
Finns det människor som ägnar mycket tid åt att äta sötsaker?
Fortsätter vi att äta socker trots att vi vet hur skadligt det är?



Fysiologiska tecken på sockerberoende

Beroende är knepigt att studera eftersom olika individer är olika mottagliga för att utveckla beroende, vilket kanske är särskilt relevant när det handlar om en relativt svag ”drog” som socker. De bästa svar som finns idag kommer från råttstudier och där finns det resultat som visar att ett sockerintag på under 10% av det totala energibehovet inte ger upphov till abstinenssymtom om sockret tas bort. Ökas däremot intaget till 25% så uppstår abstinenssymtom när sockret tas bort. Det verkar därför som att beroendet inte måste uppstå även om man äter socker regelbundet utan det verkar, åtminstone hos råttor vara dosberoende.


Försiktighet

Resultaten från råttstudier är intressanta och visar att belöningseffekten av socker kan vara mycket stor, åtminstone hos råttor. Man ska dock vara försiktig med att direkt föra över resultaten från en djurstudie till människan. I en studie på effekterna av socker i kombination med fett och i liknande studier på enbart socker kan man hos råttor se att de väljer socker i lika stor eller till och med större utsträckning som narkotiska preparat, exempelvis heroin. Det finns dock viktiga skillnader mellan råttor och människor. Socker ger en väldigt snabb belöningseffekt vilket innebär att så snart den söta smaken registreras får råttor (och människor) en skön dusch av ”välmåendehormonet” dopamin. Effekten av de flesta narkotiska preparat är inte fullt så direkt utan dröjer en stund vilket kan innebära att hur skönt det än upplevs för råttan så har den svårt att sätta känslan i samband med valet att trycka på ”heroinspaken”. Man vet sedan tidigare också att råttor är mycket mottagliga för stimulans genom söt smak och tycks kunna göra nästan vad som helst för något sött. Andra intressanta studier hos råttor också visat att ett stort intag av socker kan ge upphov till kraftiga abstinenssymtom om antingen sockret tas bort eller om man tillför opioatantagonister (läkemedel som blockerar delar av kroppens belöningssystem), vilket liknar de abstinenssymtom som uppstår under avvänjning av många narkotiska preparat.


Vad händer när människor äter socker?

Frågan är då vad som fysiologiskt händer hos människor när vi äter socker. Det vi idag vet är att konsumtion av socker frisätter en rad substanser på ett liknande eller identiskt sätt som vid användning av droger. Effekten av exempelvis heroin beror på att ämnet är en opioid och kraftigt stimulerar kroppens egna belöningssystem. Vid konsumtion av socker frigörs kroppens egna opioidämnen vilka ger en liknande om än mycket mildare effekt på belöningssystemet. Vi får också frisättning av belöningshormoner som dopamin och serotonin vilket också sker på ett likande sätt vid användning av narkotiska preparat. Studier på smärtlindring av spädbarn har visat att socker hos människan också har förmåga att ge smärtlindring genom frisättning av kroppsegna opioider. Idag ges rutinmässigt glukoslösning i munnen på nyfödda spädbarn när man tar blodprov på barnen. Om du har barn och var med när man tog blodprover på BB så vet du att det har en mycket effektiv smärtlindrande och lugnande effekt.


Tillgänglighet

Man kan mot detta resonemang argumentera att socker inte har i närheten av lika kraftfull effekt på belöningssystemet som exempelvis heroin och att det är svårt att säga om effekten är tillräckligt stark för att skapa ett fysiologiskt beroende. Det socker saknar i styrka tar det dock igen i form av tillgänglighet. Det finns i stort sett över allt, det finns i en lång rad olika former och tillsätts i det mesta, det kostar nästan ingenting och är dessutom socialt accepterat i nästan alla situationer. Vill vi så kan vi äta socker dygnet runt, 365 dagar per år. Under de omständigheterna är det inte otroligt att även relativt milda droger skulle kunna skapa beroende.


Hur mycket socker är det då frågan om?

Relativt försiktiga beräkningar säger att genomsnittssvensken äter 43 kg vitt socker per person och år eller knappt 120 gram per dag. Ett gram socker innehåller 4 kcal (kilokalorier) vilket innebär att 43 kg socker innehåller 172 000 kcal (motsvarar energimängden i ca 24 kg kroppsfett). Utslaget på ett år betyder det att vi i genomsnitt får i oss 471 kcal per dag från vitt socker. För en person med ett totalt energiintag på 2500 kcal innebär det att nästan 20% av energiintaget kommer från tillsatt vitt socker. Då ska vi komma ihåg att vi talar om en genomsnittsperson. Det finns ju både hälsomedvetna människor som nästan inte äter något socker alls och riktiga storkonsumenter som säkerligen kan komma upp i det dubbla eller mer.


Sockerberoende eller bara människa?

När man diskuterar vetenskap och aktuell forskning ska man vara försiktig med att uttala sig tvärsäkert. Den fysiologiska bakgrunden för att ett sockerberoende skulle kunna vara möjligt finns absolut där. Många människor vittnar också om att de har lika svårt eller till och med svårare att sluta med sötsaker än att sluta med exempelvis tobak. Å andra sidan är en förkärlek för söt och fet mat kodat i vårt DNA eftersom det signalerar att maten är energirik vilket har gynnat människan som art under hundratusentals år. Gränsen mellan vad det innebär att vara beroende och att bara vara människa är kanske inte så tydlig.


Artikel hämtad från Pualúns Närningscenter



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar