Äntligen igång...

Dag 1

Det var med ett stort leende, stor motivation och framförallt stor inspiration som jag avslutade och lämnade dag nummer ett på DS Personal Training School! Jag måste säga att det var andra känslor när jag kom dit...

Jag vet inte hur de andra kände, men min känsla kopplar jag lite till en vanlig skolstart. Senast för min del var på högskolan för ca 4,5 år sedan. Man vet inte vilka personer man kommer att omges av och man vet inte riktigt vad som kommer att hända. Och på samma sätt infinner sig sedan den lugnande känslan av att, "det var inte så farligt ändå", precis som den så ofta brukar göra.

Gourgen som de närmaste dagarna kommer vara vår lärare vägledde oss igenom dagen på ett mycket bra sätt. Något jag gillade i hans sätt att dela med sig av sin kunskap var att han gick rakt på sak, men också på ett inlyssnande sätt för att säkerställa att alla var med. Även om mitt yrke handlar om inlärning hos barn i behov av särskilt stöd går det ända att utgöra och se till de pedagogiska aspekter i Gourgens sätt att lära ut. Ett perfekt exempel tycker jag var hur han tog upp att vi alla har olika sätt för bästa möjliga inlärning, varför det kan vara lämpligt att tillämpa så många sätt som möjligt för att befästa det vi får ta del av varje dag. Mycket bra!

 

Gourgen klargjorde att detta är en intensiv utbildning och på samma sätt förklarade jag detta (igen) för min fru Jessica när jag kom hem, där jag menade på att jag kommer att sitta varje kväll nu under ett tag framöver. Svaret var, "jadå, det är lugnt...vi ses om tre veckor". Det kommer med andra inte bli så mycket kvalitetstid tillsammans här hemma, och där är Jessica helt underbar. Tack för förståelsen älskling!

 

Ikväll kommer termer som synovial, sacrum, fibula, tibia, anterior cruciate ligament, fibular colletaral ligament och mycket mycket mer att fladdra runt i mitt huvud... Jag ska försöka hålla kvar dom så de alla får en säker plats!

 

Det känns otroligt skönt att äntligen vara igång!

 

/"Dave"